Många faktorer påverkar nuvarande marknadsläge och fastighetssektorn måste anpassa sig efter stora förändringar i omvärlden och ekonomin. Fastighetsbolagen på börsen har upplevt en negativ utveckling av aktiekursen och fastighetsindex har fallit med 16 procent under april. Flera aktörer kan stå inför dyrare finansiering och högre räntekostnader, men trots detta är aktiviteten på transaktionsmarknaden fortsatt god med stora volymer och stark utveckling i flera segment. Hotellsektorn har återhämtat sig väl och rapporterar nu intäkter som överstiger nivåerna före pandemin. I Stockholm noterades 10 procent högre intäkter mot april 2019. Samtidigt orsakar de höga byggkostnaderna utmaningar inom andra segment, och särskilt för nyproduktion av bostäder. Enligt siffror från SCB har entreprenörernas kostnader för byggmaterial stigit med 20,4 procent mellan mars 2021 och mars 2022.

Den ekonomiska återhämtningen har kommit långt och globalt är många ekonomier nu på väg in i en fas av stramare penningpolitik i motstånd till den intensiva inflationstakten. Utvecklingen förväntas ge lägre global tillväxt, vilket i sin tur påverkar den svenska tillväxten för år 2022. Sveriges ekonomi är i många aspekter fortsatt stark men den privata konsumtionen kan dämpas, och särskilt ser bostadsmarknaden ut att svalna av till följd av högre räntor. Riksbanken beslutade i april att höja reporäntan till 0,25 procent i syfte att stävja inflationen, och effekterna på bolåneräntorna noterades redan innan räntebeskedet. Även framåt i prognosen har Riksbanken ändrat inställning och ytterligare höjningar väntas under året. Den senaste månaden har också korta räntor börjat stiga och en något mer pessimistisk syn på ekonomin märks av. Däremot rapporteras ännu positiva siffror från arbetsmarknaden, där mars månads arbetslöshet i Sverige var den lägsta sedan september 2019.

Trots ökade räntor är det högtryck på fastighetsmarknaden. Utbudet är fortfarande lägre än efterfrågan för de mest eftertraktade fastigheterna och för dessa fastigheter ser vi fortsatt sjunkande avkastningskrav. De ökade räntorna kommer troligen leda till ”flight to quality”, där de mest efterfrågade fastigheterna får sjunkande avkastningskrav medan det blir högre för de mindre efterfrågade fastigheterna.

Läs hela analysen här